Jag vaknade av doften av nyklippt gräs och kände att
inget kunde stoppa den här dagen, det kändes fantistiskt på något vis. Jag kravlade mig upp ur sängen och blinkade några gånger. Jag visste inte hur jag skulle börja dagen så jag skuttade ner för trappan och hörde min mamma ropa att jag skulle komma ner och äta frukost. Jag fortsatte mot köket och såg mamma steka pannkakor och blev lite överaskad det är ju din namsdag så lite lyx ska man väl få sa hon. Mina tankar började genast snurra men sen kom jag på vad jag skulle säga . Jag sa: ja juste och satte mig ner på en en vit pall brevid spisen och frågade om jag skulle få några presenter. Såklart utbrast mamma med ett leende , okej sa jag. Jag kollade mig omkring och såg ett litet paket på bordet. Mamma sa gå och öppna det medans hon fortsatte steka pannkakor. Jag gick med långsamma steg mot paketet och slet upp det. I det låg ett armband jag satte på mig det och när jag gjort det började mamma skratta jag tyckte att det var lite lustigt och helt plötsligt blev hennes röst riktigt läskig. Jag hade satt på mig armbandet ordentligt och jag blundade och öppnade ögonen igen och jag kunde knappt tro att det var sant.Jag såg en anan värld runt omkring mig, det var en grå och riktigt läskig värld. Det var kallt och jag kände mig svag, det var dimmigt och och ut från den dimman kom mamma och såg ondske fullt glan ut. Jag gillade inte detta och jag märkte att jag blev mindre. Jag kollade ner på fötterna men kunde inte se något för jag sjönk ner i en stor gyttje pöl som liknade kvicksand. Jag blinkade hårt och nöp mig själv i armen jag trodde det var en mardröm men jag hade otur. Mamma kom allt närmare men jag kom ingen vart, jag ville springa men det gick ju tyvärr inte. Jag hade slutat sjunka men gyttjan hade stelnat. Mina tankar blev mer stressade för varje sekund som gick. Nu stog mamma framför mig. Jag sa: du e inte min mamma. Hennes munngipor åkte upp i ett ondskefullt leende, jag visste inte vad som skulle göras jag var helt enkelt körd. Jag visste inte vad jag skulle göra så jag bara stog där med mina ben nedsatta i äcklig grå lera. Hennes flin blev bara läskigare och läskigare och det kändes som om det hade gått en timme. Nu öppna hon sin mun och sa...
Jag har skrivit den och kommer antagligen skriva fortsättning så missa inte det!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar